Bakgrund: Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa är de två främsta ätstörningarna enligt medicinsk praxis. För att förstå en lidande människas verklighet är det av vikt att ta del av dennes livsvärld, samt känsla av hälsa, välbefinnande och lidande. Hur en människa påverkas av sin ätstörning är individuellt, och sättet människan påverkas av sin omgivning är således olika för alla. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur människor med ätstörning erfar sin omgivning. Metod: Studien har en kvalitativ metodansats och baseras på tre skönlitterära böcker.

Företag behöver i dagens omgivning anpassa sin verksamhet efter omgivningens rörelser för att kunna överleva. Omgivningens rörelser påverkar det enskilda företaget på olika sätt, vissa företag påverkas mer än andra. Detta beror på vilken omgivning och bransch ett företag befinner sig i. För att ett företag skall kunna överleva och vara framgångsrikt krävs det att de bedriver omvärldsbevakning i någon form. Vårt syfte med uppsatsen har varit att öka förståelsen för hur ett företag kan bedriva omvärldsbevakning i olika typer av omgivningar.

I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.

Bakgrund: I sjukgymnastik med ett beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till Social omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och omgivning. Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av patienters problem. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys.

I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process.

Budget är en företeelse som har funnits under en lång tid och begreppet har flera olika definitioner. Det är inte alltid det lättaste jobb som företag har framför sig när de ska planera sin budget och speciellt inte om deras omgivning förändras på grund av till exempel efterfrågan på deras tjänst. Därför ansåg jag det intressant att studera hur företag budgeterar när det förekommer variationer i deras omgivning För att besvara syftet har två e-postintervjuer gjorts på två olika företag som bedriver skidanläggning. De slutsatser som jag kunde dra av min undersökning var att företag påverkas av deras omgivning när de budgeterar och att budgeten var något som de inte ville eller skulle klara sig utan. Båda fallstudieföretagen ansåg att uppföljningen med budgeten var viktigt eftersom denna gav underlag för nästa budget..

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev människor med celiaki och deras syn på sin livssituation framkom: Oförstående omgivning, att övervinna hinder och begränsad tillgänglighet. Dessa utgör tillsammans två subteman: Anpassning till sjukdom och begränsande omgivning. De två subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan global self-esteem, fysisk aktivitet och social kroppsångest. Vidare var syftet att undersöka skillnader mellan kön, ålder och fysisk aktivitet angående global self-esteem, self-perception och social kroppsångest. 171 försökspersoner deltog i studien genom att svara på en enkät, besående av instrumenten Physical Self-Perception Profile (PSPP) (Fox & Corbin, 1989) och Social Physic Anxiety Scale (SPAS) (Hart, Leary & Rejeski, 1989). Resultatet visade negativa signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och global self-esteem och även mellan global self-esteem och social kroppsångest. Däremot fanns inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och social kroppsångest.

Studiens övergripande syfte är att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva från omgivningen, vad gäller både att vara sjukskriven och att återgå till arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av både press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förståelse och undvikande av press, upplevs främst från personer i individens nära omgivning, medan pressen att återgå till arbete oftast relateras till personer och grupper på längre avstånd. Störst press att återgå till arbetet upplevdes från den "samhälleliga" normen "att göra rätt för sig", men även omgivningens okunskap och brist på förståelse upplevdes som en press. .

Allt fler företag byter VD allt oftare. Många av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan därför antas vara att få till en förändring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin är det avgörande för ett företag ha en överensstämmelse med sin omgivning för att kunna uppnå effektivitet. När omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förändras och förutsägbarheten är låg så ökar också behovet av förnyelse och förändring för att företaget för att bibehålla eller öka sin effektivitet. Frågan som denna studie vill försöka besvara är om ett VD-byte kan betyda en förbättring för företagets effektivitet.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner ochvänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter?I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansensbegrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision.Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvarasgenom ett begrepp som jag vill benämna ?den onda cirkeln?, som innebär att Carolinesomgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar..

The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support..

The overall aim of this study is to gain an understanding of how student?sexperiences influence their perceptions about the use of alcohol during the study years. We focused on various factors that might have an impact on the individual?sperception and alcohol intake. These are: environmental influences such as family, school and friends and their dominant norms, context such as place and time in life and how individual and social identity affects student?sperceptions.